HATA NÄTHAT

Sociala medier växer i ruskigt snabb fart för var dag, och med det växer också antalet fall av näthat. Näthat är svårt att leda vidare till anmälning och åtal. Om ett hot på nätet inte anses vara fruktande eller sätter personen i fråga i fara, är det heller inget olagligt. Vi har i Sverige lagar mot näthat och liknande fall, men de är få och mycket svaga. Alla lagar håller inte när det väl kommer till kritan.

Yttrandefriheten tillkom 1991 i Sverige, en lag som liknar tryckfrihetsförordningen som tillkom 1949. Yttrandefrihetslagen är lagen som säger att man får tycka och tänka vad man vill, men som ofta missuppfattat så säger den inte att an får skriva och säga vad man vill. Yttra sig får man göra, så länge det inte bryter mot lagarna; olaga hot, förtal, personuppgiftslagen, förolämpande och ofredande.

Varför yttrandefrihetslagen är bra

Vi i Sverige har, med hjälp av yttrandefrihetslagen, rätt att säga vad vi tycker, tänker och känner, så länge vi inte bryter mot våra lagar om det. Detta är något många andra länder inte har, och bryter man mot deras lagar om att inte få tycka och tänka som man vill har de hårda straff för det.

Yttrandefriheten är bra för den demokrati vi har för den möjliggör att information an spridas fritt och därmed kan alla ta del av olika åsikter man kan hålla med om, eller inte hålla med om.

Åsiktsfriheten är obegränsad, medan rätten att fritt uttrycka sin mening kan begränsas och måste utövas under särskilt ansvar, exempelvis av hänsyn till andras fri- och rättigheter.

Yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1469) är den yngsta av Sveriges grundlagar och togs i bruk 1992.

Förtal

Förtal är ett brott som innebär att sprida uppgifter om en annan person som räcker för att utsätta personen för andras missaktning, så som spridning av bilder, filmer av sexuell integritetskränkande art på en kränkande person, stor spridning av särskilt integritetskränkande uppgifter av sexuell art om en utpekad person, eller stor spridning av uppgifter om att en person ska ha begått mycket allvarliga brott.

Stor spridning menas med att man till exempel spridit denna information på nätet.

När det gäller förtal och grovt förtal kan sådana särskilda skälbland annat vara att det varit fråga om:

• spridning av bilder eller filmer av sexuell och integritetskränkande art på en utpekad person,

• stor spridning av särskilt integritetskränkande uppgifter av sexuell art om en utpekad person, eller

• stor spridning av uppgifter om att en person ska ha begått mycket allvarliga brott.

Lagar om förtal (ärekränkning)  finns i brottsbalken 5 kap. 1, 2, 3, 4 och 5 §.

Förolämpning

Genom en förolämpning kan du riskera allt från böter till 6 månaders fängelse.

Brottsbalkens definition av förolämpning; ”Den som smädar annan genom kränkande tillmäle eller beskyllning eller genom annat skymfligt beteende mot honom, dömes, om gärningen ej är belagd med straff enligt 1 eller 2 §, för förolämpning till böter.Är brottet grovt, dömes till böter eller fängelse i högst sex månader.”

Att förolämpa innebär att förlöjliga, kränka eller förnedra någon.

För att brottet förolämpning skall kunna falla under allmänt åtal, dvs. kan åtalas av åklagare, krävs för vuxna personer att det för det första är fråga om någon av tre specifika situationer:

• förolämpning mot en person i samband med hans eller hennes myndighetsutövning,

• förolämpning mot någon med anspelning på hans eller hennes ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung eller trosbekännelse, eller

• förolämpning mot någon med anspelning på hans eller hennes sexuella läggning.

Ofredande

Brottet ofredande går ut på att gärningsmannen anstastar eller genom skottlossning, oljud, stenkastning eller liknande beteende ofredar någon annan. Brottet måste anses vara med en viss grad av avsikt för att det ska kunna dömas som ofredande.

Brottsbalkens kapitel 4, §7: “Den som handgripligen antastar eller medelst skottlossning, stenkastning, oljud eller annat hänsynslöst beteende eljest ofredar annan, döms för ofredande till böter eller fängelse i högst ett år.”

Även mobbning kan klassas som ett brott under ofredande. Om det är någon form av närgånget sexuellt beteende räknas det som sexuellt ofredande.

Personuppgiftslagen

Personuppgiftslagen (PuL) trädde i kraft 1998 och har till syfte att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks när personuppgifter behandlas. Begreppet "behandlas" är brett, det omfattar insamling, registrering, lagring, bearbetning, spridning, utplåning, med mera.

I personuppgiftslagen finns regler för hur personuppgifter får behandlas. Lagen bygger i hög grad på samtycke och information till de registrerade. Det finns också regler om säkerhet och rättelse av felaktiga uppgifter. Företag, myndigheter, föreningar och andra kan utse personuppgiftsombud som självständigt kontrollerar att personuppgifter behandlas korrekt inom verksamheten.

Olaga hot

Olaga hot är ett brott i svensk rätt enligt 4 kap 5 § Brottsbalken: “Om någon lyfter vapen mot annan eller eljest hotar med brottslig gärning på sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet till person eller egendom, döms för olaga hot.”

Det krävs, enligt lagens ordalydelse, inte att den hotade faktiskt känner fruktan. Det räcker att hotet är av sådan art att man normalt skulle känna fruktan.

Den hotande kan dömas för olaga hot till böter eller fängelse i högst ett år. Är brottet grovt kan förövaren dömas till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

Research gjord av Simon Sveberg. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar